ÅRSMÖTET den 15 mars 2015 hölls i ”Församlingsgården”, Örnäsets kyrka, Luleå.

inför drygt 40-talet närvarande.

 

 

 

Till MÖTES-ordförande valdes Per Wänkkö och -sekreterare Carin Vallgren.

 

 

 

 

Valet av styrelse:

Eilert Apelqvist omvaldes som ordförande.

Kent-Åke Lundebring avgick som ledamot, ersattes av Curt Björklund.

Nils-Gustav Öqvist avgick som styrelsesuppleant, ersattes av Thore Gählman.

Övriga styrelseledamöter och -suppleanter omvaldes.

—————– Föredrag —————–

Doktor Leo Hassler höll ett intressant föredrag om farsoten ”Tuberkulos” (även kallat TBC) under början av 1900-talet,

med inslag av sin utbildningstid samt obduktioner av Tuberkulosoffer.

 

 

 

Röntgenbild av lungorna på en patient som lider av tuberkulos.

De vita pilarna markerar smittans utbredning och de svarta pilarna visar på hålrummen som uppstått.

 

 

 

 

En sammanställning av Leo Hassler:s föredrag, sammanställt av Carin Vallgren.

TUBERKULOS – farsot för och nu.

I samband med Luleåbygdens Forskarföreningens årsmöte den 15 mars 2015 berättade Leo Hassler om sjukdomen tuberkulos. Doktor Leo börjar vår trevliga stund tillsammans med att ta på sig den vita rocken, stetoskopet och spottkoppen med lock. På 1970-talet medicinerade Leo själv för att bli frisk från sjukdomen tuberkulos. Som kuriosa nämnde han att en släkting som hette Leo Hassler vid 25 års ålder dog på grund av just tuberkulossmitta.
Under mitten av 1800-talet dog 4 miljoner människor per år i Europa av tuberkulos. Tuberkulos är den farsot som krävt flest dödsoffer genom historien. Den kan via blodet spridas till andra organ som kan bli översållade med små infektionshärdar, ett livshotande tillstånd. Då symtomen i inledningsskedet är lindriga, kan den sjuke sprida smitta utan att vara medveten om detta. Lungtuberkulosen kulminerade som dödsorsak i Sverige kring 1875 och var då, liksom långt tidigare, vanligast i mälarlandskapen. Tuberkulos var då, med mer än vart tionde dödsfall, alltjämt den vanligaste dödsorsaken i Sverige näst efter ålderssjukdomarna. Så sent som på 1930-talet dog årligen nära 10000 personer i lungtuberkulos.
I många länder i Asien och Afrika har 80 procent av befolkningen positivt utslag i tuberkulintest, medan runt 5–10 procent har det i USA. En högre levnadsstandard med bättre boende och rent vatten har utrotat sjukdomen i Sverige.
Tuberkulos sprids genom luften när människor med sjukdomen hostar, nyser eller spottar. Infektionen angriper främst lungor och lungsäckar. Bakterien kan överföras från nötkreatur till människor bl.a. genom smittad mjölk. Den kallades också lungsot, tvinsot eller vita pesten.
De klassiska symtomen på tuberkulos är kronisk hosta med blodigt slem, feber, nattliga svettning och viktförlust. Medicinsk diagnos av sjukdomen baseras främst på röntgenbilder av lungorna och tuberkulintest på huden. Mikroskopundersökning och bakterieodling av kroppsvätskor förekommer också.
Tuberkulosbehandlingen är långvarig och omständlig och kräver många månaders intag av olika antibiotika. Människans eget immunförsvar kan inte oskadliggöra tuberkelbakterien.
Bland tidiga behandlingsmetoder kan nämnas italienaren Carlo Forlaninis pneumothoraxbehandling (”gasbehandling”, ”lungkollaps”), som han föreslog redan 1882 och som kom att tillämpas långt fram i tiden som en metod att påskynda läkning.
I slutet på 1800-talet byggdes det första sanatoriet i Sverige, närmare bestämt 1896 i Mörsil, Jämtland. Därefter inrättades ett stort antal sanatorier, bl.a. Österåsen, norr om Sollefteå. Sanatorierna förlades alltid i naturskön miljö med hälsosamt klimat, gärna i bergstrakter nära skog och sjö. Slutligen lyckades man på 1920-talet framställa ett vaccin mot tuberkulosbakterien, BCG-vaccinet, Bacille Calmette-Guérin. Det kallades även calmettevaccin. Vaccinationen ger ett visst skydd, men inte fullständigt. I Sverige vaccinerades alla nyfödda barn från 1940-talet till 1975. Många kommer säkert ihåg det årligen återkommande tuberkulinprovet i skolan. Man fick en spruta i armen som sedan förväntades ge en rodnad som tecken på att på att eleven hade ett fullgott skydd mot tbc. Var resultatet negativt blev det vaccinering, calmettevaccinering.
Hur kan man då leva med tuberkulos?
Leo berättar att du just nu på Norrbottens Museum kan du se en film i 4 minuter som visar hur Elli-Karin levt ett bra liv. 1,32 m lång och chef arbetsterapeut på långvården, har fått barn och barnbarn.
Ordkonstnären Leo avslutar sin föreläsning med en dikt av Alf Henriksson med budskapet, njut av kommande vår, sol och värme och hälsa!