En stad grundas Luleå under 1600 och 1700 talet
Lulebygdens forskarförening har haft medlemsmöte med mjölkuddsgrabben Roine Viklund/lektor i teknisk historia på LTU. Den historiska resan började långt innan Luleå fick stadsrättigheter den 12 juli 1621 och staden fick sigillet Petri nycklar.
Byteshandel skedde från Ryssland till Norge och syd till nord. Finska, samiska och svenska pratades och affärsspråket blev svenska. Byteshandeln 1550 innebar att jägarna skickade tusentals ekorrskinn söderut och lax fångad i Luleälven.
De äldsta delarna av dagens stenkyrka i Gammelstad började byggas under tidiga 1400-talet. Runt kyrkan växte därefter kyrkstaden fram där kyrkbesökarna som kom från byarna kunde övernatta med sina hästar. Gammelstad var sockencentrum och vid kyrkan byggdes kyrkstugor.
Kung Johan III ville grunda en stad och reglera handeln och Umeå får tillfälliga privilegier 1588 som ej förlängdes. Kungen dör år 1592. Torneå och Umeå utses till handelsstäder och folk var missnöjda i Luleå och Piteå. Ny handelsordning utfärdades 1614 och viktigt var att handlande skedde till Stockholm.
Militären behövde inkomster till soldater och Älvsborgs lösen. Sverige fick återköpa fästningen från Danmark mot borgen 1 miljoner silvermynt och nu beskattas folket med 1/10. Missnöjet gror fortfarande och ny handelsordning utfärdades 1617 och kronan ville veta var nya marknadsplatserna kunde anläggas, inkvartera soldater i fredstid och reglera handeln och Johan Skytte fick i uppdrag att grunda städer den 31 jan 1620.
7 sept 1620 får Luleå tillfälliga privilegier. 12 maj 1621 fick Piteå och Torneå sina stadsprivilegier. 12 juli 1621 hämtade Peder Clementsson från Alvik privilegiebrevet med 19 punkter i Stockholm. 39 borgare skrev sig i staden och många bodde kvar i byarna. 1623 fanns 152 byggnader under konstruktion. Bönderna sålde varor i staden på sensommaren och torsdag varje vecka. Smör, skinn, pälsverk, tjära, lax och strömming skeppades till Stockholm och salt och kryddor hämtades från Stockholm.
Omlastning av skepp skedde vid Lulsundet och staden flyttar 1649 till ny plats på grund av landhöjningen. Dålig hamn, handeln gick dåligt, inget färskvatten i kyrkstugorna, svårt att samla ved i kyrkstugorna, långt till marker och fiske. Nya Luleå får privilegier 1650 och 32 borgare skriver upp sig. De byggde trähus med spåntak. 1653 brinner stora delar av staden och Karl X Gustav ersätter borgarna. 1657 brinner det på Gültzaudden och hela staden brinner ner. Barn och gamla räknas inte! Stadsbranden 23-24 maj 1762 startade i Wallmans gård nr 26 och 42 gårdar brann upp. Swartlant-Ingri och Susanna Mickelsdotter avtjänade straffet 30 risrapp i Piteå. Norra hamn är den bästa hamnen i hela Sverige. I Luleå bor 1700 400 invånare och det finns 50 tomter med gårdsbyggnader.
En del fula trick förekom framför allt mellan Piteå och Luleå som båda i år firar 400-årsjubileum som stad. Tullgatan, Rådhusgatan, Kyrkogatan, Sandviksgatan och Storgatan (Erik Ers gata) fanns på denna tid.
Mötet avslutades en frågestund och ordförande tackade Roine Wiklund för intressant föreläsning och alla närvarande bjöds på kaffe och smörgås.
För den som vill fördjupa sig i Luleås historia finns speciellt framtagna böcker att köpa som beskriver Luleås 400-åriga historia. Dessa finns att köpa på Kulturens hus, Norrbottens museum och Visitor center i Gammelstads kyrkby.
Carin Vallgren
